onsdag 30 juli 2008

Janne Josefsson vs Onda Grannar

Såg ett uppföljningsprogram med Janne Josefsson igår. Titta på det på SvT Play, det är värt varenda minut. Jag har inte hämtat mig än, snabbkollade igen för att kolla om jag hade hört ungefär rätt. 

Jag har nog undrat ibland och tyckt att Josefsson & co kanske klipper lite väl fult och hårt ibland, men här behövdes det inte ens.

Rent fascinerande hur människor helt öppet kan vara så rasistiska, onda, inskränkta och missunsamma. Hur de utan manus kan ge osannolika repliker som inte ens skulle ha platsat i "Andra Avenyn".

Kebab-baren som skulle "dra till sig ett osunt klientel" till ön Marstrand...

"Kebab tycker jag inte har med vårt samhälle att göra, inte med Västkusten och Bohuslän."

"Kebab är artfrämmande, i kombination med det ekonomiska utfallet, det är för mig artfrämmande."

Och det vet man ju vad de stoppar i kebabköttet, det är ju inte bara fårkött utan inälvor och allt möjligt...

Krossade skyltfönster, misshandel och mordhot, utan att polisen bryr sig, tvärtom underblåser den lokale sheriffen motståndet och snackar skit tex om att kebab-baren inte skulle ta hand om sina sopor. Klicka och lyssna själva.

Sen är det ett behandlingshem för 8 st missbrukare som inte är välkommet i Billdal, och en flyktingförläggning på fina Lidingö, där grannar och närboende är så obehagligt inskränkta att jag får ilskan och gråten i halsen.

"Jag är ingen rasist på något sätt, det är jag inte, men..."

Närmsta grannen, Valborg Jonsson, en gammal dam, som är klokare och rakare i sin krumma rygg än alla andra, är den enda som inte skriver på protestlistorna, och får en låt tillägnad sig av Stefan Sundström.

Och till sist bohem-grannen som inte klipper sin häck lika noga som grannarna, han skiter helt i det, har skrotbilar på tomten och dessutom en massa katter som springer lösa och bajsar i grannarnas trädgårdar. (Det ser förjävligt ut, men av de grannar man får möta i reportaget skulle den här stollen vara den enda jag skulle vilja träffa.)

"Det är ju inget fel på honom, egentligen. Det är bara att han är ju inte som alla andra. Han är ju lite udda. Man ser ju hur han har det omkring sig."

Jag känner igen så mycket av formuleringarna och omskrivningarna, det grundlösa skitsnacket och ryktesspridningen, liksom det öppna föraktet och inte minst det dräpande, drypande argumentet Rädslan. RÄDSLAN och ORON, för visst – "INGEN MÄNNISKA SKA VÄL BEHÖVA KÄNNA ORO?" Hur bemöter man det?

"Ska 5 000 Billdalsbor behöva gå omkring och vara livrädda för 8 personer?!"

Nej, de ska de inte. De ska skärpa till sig. 

De ska ta till sig fakta. (det var inte ens tvångsvård utan frivilliga motiverade klienter som skrev kontrakt om nyktherhet/drogfrihet för att få komma till Billdalshemmet)


Eller som gamla Valborg sa: "De ska vara glada att det inte är deras ungar som råkat illa ut."

När hon säger det börjar jag gråta. Inte över att det finns så många jävla idioter där ute, utan för att det finns goda människor också, som vågar stå upp och stå emot.

tisdag 29 juli 2008

ADHD-sortering av räkningar



ADHD-städning också som synes. Men nu så, fram med allt skräp och obetalda räkningar, det går bra det här, i tid den här månaden! Ni vet vart ni ska skicka medaljerna!

Inte mitt nya VISA-kort


Ps. Jag kollade slutet på Dexter. Märkligt nog infann sig samma sköna lyckokänsla som när jag har sett ett helt avsnitt. Räknar ut att jag kan spara 45 min i veckan genom att rationalisera tittandet.

måndag 28 juli 2008

Dilemma

om man kommer in och inser att man missat nästan hela sitt favoritprogram, ska man ändå se slutet då? Om man inte är typen som samlar på boxar och ännu inte har bredband för att kunna ladda ner hela säsongen. Är slutet bättre än ingenting?

Frans Haraldsen & Monica i mitt hjärta

Nej nej nej. Inte har jag glömt. Inte hunnit bara. Men nu blev det aktuellt att blogga om den lilla lokala ICA-handeln. Jag har tidigare inte varit helt nöjd med att tex förvägrats lösa ut postförskott för att avierna ställts på företaget, (Monica, näsvist: "men den här legitimationen har ju gått ut!" Jag, uppgivet: "ja, det sa du häromdagen också, men det är ju fortfarande jag på bilden och så känner du väl igen mig nu, jag kan som sagt inte hitta mitt körkort så jag fick ta det här gamla leg:et, och jag ska ju BETALA för att lösa ut paketet, det är inte förskottsbetalt" ...osv) Men nu efter ett par år börjar vi komma överens.

Men vi börjar i rätt ända: Frans Haraldsen trubaderade på Mosebacke. Vi som inte kunde vara där tävlade om ett signerat ex av hans rykande färska skiva. Godiva smashade in vinsten i slutminuten. Sen uppstod problemet. Till vilken adress skickar man presenter, blommor och vinster? Till Lovely Godiva c/o Monica & Icander förstås.



Rena julafton, Icander fick något religiöst i blicken.
"Om Frans hade sett gatflickan Lovely trycka sin musikskiva till sin barm i julnatten, hade icke då hans ögon mjuknat".



Gillade skivans story, kunde relatera till en hel del, inte minst den här "Piller". (Nähej, funkade inte att länka, klicka er fram själva!)

Men sen då, varför seglade ICA upp som bloggämne nu och påminde om det här? Jo, mamma och pappa var här på nöjesbesök i helgen. Jag hade inte skrivit någon att-göra-lista utan städat stranden och gjort fint, och tro det eller ej men på första kastet med spöet, innan vi andra ens hunnit ställa ner picnic-korgarna, får pappa upp en liten gädda!

Natten blev lång och alla sätt är bra, och nästa morgon myntar mamma begreppet: Kräft-spa:



Kräftor, oplanerat. Åker till ICA, som ju inte är bara är post utan även utlämningsställe för Systembolaget. (Ni som bor i stan undrar nu förstår jag. Det finns alltså "Butiken på landet" som drivs av en trevlig granne som ofta åker till Tyskland. Men där fanns det bara Tequila och vaniljvodka i sortimentet denna vecka. På ICA kan man, om man är en planerad person, beställa statliga starkvaror som man sedan hämtar ut när man handlar mjölk och hämtar ut paket o dyl.)

"Det råkar inte finnas någon ej uthämtad sprit i gömmorna?"
"...jo... nån gammal flaska vin, eller akvavin tror jag, som har stått i flera år." svarade den unga sommarvikarien.


lördag 26 juli 2008

Jag tycker om naturen


bara man fixar den lite

Man lär sig något nytt varje dag

1. Ta ett par gamla jeans
2. Mät ut den längd du vill ha på shortsen
3. Klipp
4. Voilà!
Tack Aftonbladet! Jag har alltid undrat.

fredag 25 juli 2008

Just nu på stranden



Okända presumtiva psykopater jag har fallit för

jag har haft det inlägget på lur länge. Old stories. Jag var inte ens 21. Jag vet inte hur jag ska få tid att skriva det. Jag har det i huvudet. Bara så ni vet. Och så att jag inte glömmer det.

Min bästa tröja

Idag fick jag tack vare den här mannen ögonen på den här mannen:



Rugby, the king of sports? Äh, det finns säkert hundratals magnifika sporter, men rubgy har en särskild plats i mitt hjärta. Min bästis i mellanstadiet blev landslagsspelare, hennes pappa var tränare i lokala laget och jag följde många matcher från sidan. Av mannen jag gifte mig med lite oöverlagt när jag var 21 fick jag två matchtröjor, och det är fanimej de tröjor med överlägset högsta kvalitet och "coolhet" jag har haft på kroppen. Japp, jag har har kvar dem än. Den ena hängde i hallen nu. Tyngsta bomullen sydd med björnsäker tråd. 100 tvättar? 200? Quality never goes out of style.


Uppmärksamma läsare noterar att åldern 21 går igen som ett spöke. Det var inte samme Man.

torsdag 24 juli 2008

onsdag 23 juli 2008

Stressigt att semesterblogga?

Jag har noterat att många bloggar går på sparlåga, även den här. Jag kan inte skylla på att jag har semesterstress.

måndag 21 juli 2008

"på" samma lag?



Andra gången jag ser/hör detta uttryck. Första gången i en helskön trubadurlåt med raden "nästa gång är vi på samma lag".

Är det dialektalskt lidingöskt eller jag är tant igen?

söndag 20 juli 2008

Just nu i Örebro


Jag försöker komma på... Var det Tintin i Tibet?

Last boy standing!

...& äter och bajsar! Hurra! Annie fick en liten kille halv två inatt!

(Ingen fara Snokis, det är knappt något blod i det här inlägget.)

Sista fölet ut. Vad ska jag nu blogga om? Tror jag sover lite på saken.












Just nu i stallet: värkar



fredag 18 juli 2008

Gräva ner lite kablar är inget litet projekt



Och nu är det ju helg. Det verkar skönt med jobb man bara kan lägga ifrån sig vid fredag lunch även om man inte riktigt är färdig.

torsdag 17 juli 2008

Jag är ju inte en utstuderat rosa tjej

kom ändå på mig själv med ett badrumsfönster som såg ut så här:



Som en gammal plyschpetuniapensionär. Jag som inte gillar konstgjorda blommor. För de ser ju konstgjorda ut. Overkligt perfekta.



Efter en vecka är de mycket vackrare. Äkta. Blödande pistiller, liksom mascara som har gett upp och börjat fälla.



Minns som nyss när Han sa att han tyckte om mina naglar för färgen hade flagnat, han tyckte det var så vackert. Jag var 21 och perfekt, förutom naglarna som jag inte hade hunnit fixa.



Där har jag en ny affärsidé, lite halvgamla konstgjorda blommor för oss som vill ha äkta vara.

Så många goda idéer, så lite tid.

Uppsidan med det här oavlönade slitjobbet


- en mobbad unge som får chansen att visa sina goda sidor, sin vilja att lära sig saker, känsla för djur och inte minst sin sociala begåvning...

varm i hjärtat

Bredbandet börjar här


med en prima sandhög

tisdag 15 juli 2008

Just nu. Inget nytt föl inatt men snart fetband.



Mamma spekulerar



Mamma: Alltså jag förstår inte, varför säger de så där?

Jag: Det är ju för att man inte kan rösta från Sverige.

Mamma: Ja, det förstår jag, men att de säger det, att man man inte kan rösta från Sverige?

Jag: ? Det är ju för att man inte kan rösta från Sverige, de vill förklara det för folk som tror att de kan rösta på American Idol. Det är American Idol.

Mamma: Ja, det vet jag väl, det är därför jag tycker det är så konstigt. Att de säger att man inte kan rösta från Sverige.

Jag: Jahaa! Nej men alltså det där är bara text som är inlagd i Sverige, i efterhand, när de textar programmet.

Mamma: Jaha... de säger inte det alltså. Det var det jag tyckte var konstigt. De pratar ju så snabbt, jag hinner inte höra allt så jag läser ju texten.

Jag: Ååhh, det där måste jag få blogga om! Var är kameran? Jag måste få en bild, texten MÅSTE bara komma en gång till!

Mamma: Näääej, du får inte driva med mig i bloggen.

Jag: Neeej, det är klart jag inte ska. Det var ju bara att det var lite roligt tänkt.

Dagen i bilder