måndag 31 augusti 2009
Tack o lov inga rondellhundar här! (Till Ting!)
Tänker på Niki idag. Älskade förbannade djur alltså.

Niki bor kvar på Farmen, och jobbar som terapi-assistent och stallhund. Och hon älskar att vara med ute och rida. Hon har nästan blivit som en vallhund, och springer fot vid sidan bredvid husses häst även om det svischar förbi ett rådjur framför dem. På ridbanan älskar hon att springa med, och när hästen hoppar springer hon före runt hindret och "hämtar in" ekipaget.

En häst som får lära sig att det kan springa en hund runt omkring den lär sig att kunna koncentrera sig på ryttaren och ignorera störande objekt. Enkel logik?


En häst ska vara så trygg och säker det går att få den även om det händer oväntade saker. För det gör det.
Om man tränar hästen med att det kan springa fram en hund och ibland vimsa sig runt kanske till och med under magen på hästen, så blir den härdad och lugnare.
Så, det som en del hojtar om att det är en säkerhetsrisk att man har hundar lösa kring hästar, är tvärtom en skyddsåtgärd - för den dagen det till exempel kommer ett barn springande som överraskar hästen bakifrån. Då vill vi ha gjort det vi har kunnat för att hästen inte bara - pang -sparkar utan att blinka, utan att den tänker "men åh, vad är det nu då, är det de där jävla hundarna igen eller, tröttsamma de är, zzznark... jaså det var en liten unge, kanske man får godis?"
Är ni med?
Så långt väl. Det blir ett långt inlägg det här, jag blir så engagerad.

Det onda är att hästar är hästar... och de är väldigt olika.
Det blev han igår. Ena sekunden skrittar han lugnt på grusvägen. Nästa sekund kastar han sig utan förvarning jämfota åt sidan och landade med en av sina mycket stora beskodda hovar på en av Nikis tassar!
Så lilla Niki fick åka akut till djursjukhuset. Hon måste troligtvis amputera en tå, för en trampdyna var helt krossad. En spricka i skelettet i tassen.
Det ska nog gå bra, sa veterinären som var lugn, och förhoppningsvis lärde hunden sig läxan att ha lite mer respekt för de där hästdjuren också, de ÄR stora och KAN göra väldigt ont om man inte är alert. Tur att det inte blev värre.
Men lilla stumpan... Klart jag är orolig.

"det kallas tvivel"
Du är fri och tar allting för givet, du kan skratta åt livet
Du lever för stunden, precis som jag
Det är nudlar och lånade pengar, du har grå efterslängar
men lyckan i grunden, precis som jag
Vi är som personifierade Nittiotal
i ett virrvarr av chanser och val
Ont om rutiner, gott om dåliga vanor, gott om kitchiga planer
Jag lever för kicken, precis som du
Jag blir oinspirerad och ledsen av kraven och stressen
Jag har frihet i blicken, precis som du
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och ett konstigt humör
och jag ser hur du tänker på nåt
hur du längtar dig bort
som en fågel i bur
En obehaglig distans
en konstig känsla nånstans
Det känns tomt - eller hur?
Som ett kliande, svidande skavsår är den tomhet som kvarstår
när du somnar om natten, precis som jag
utan mening på jakt efter ruset, genom dunket och bruset
Du lever för skratten, precis som jag
Vi är som flugor i smöret på nån annans kalas
Vi proppar i oss och vi vaknar som as
Här ligger ångest och prylar i drivor, jag unnar mig skivor
Dom hjälper mot ledan, precis som du
Jag har tid, jag har lediga dagar, där jag sitter och klagar
och längtar till fredan, precis som du
Kan du höra hur det låter i ditt vilsna skratt?
Kan du känna hur det gnager i natt?
Det kallas tvivel...
Här står livet i farstun, så nära inpå
men det är nåt som gnager ändå
Det kallas tvivel..
söndag 30 augusti 2009
H1N1-ockrare
Nytt världsrekord i hästporr

Det senaste stjärnskottet i dressyr hästen Totilas slog nytt världsrekord i Kür igår, med sin ryttare Edward Gal.
Kür är det bästa att se inom ridsport, som fria programmet i konståkning, där hästen dansar till musik. Även om man inte förstår sig på hästar eller regler och poäng är det en skönhetsupplevelse.
Hingsten Totilas som bara är nio år, vilket är ungt inom högsta klasserna i dressyr, de bästa hästarna brukar vara runt 13 år, har gett hela ryttarvärlden kåtslag. Kolsvart, magiskt vacker som en cirkushäst och med spektakulära rörelser.
Kolla in reprisen nu på SvT kl 13.55.



lördag 29 augusti 2009
Dagens Soundtrack: Louise Prima - Just a gigolo
Köpte den här till mamma på iTunes idag, och har haft den i huvudet sen dess.
Men det här scenframträdandet på YouTube alltså, wow! Körflickans stela min (Fru Prima?) och deras show, kring ett mickstativ, hon rör fan inte en centimeter på höfterna men blåsarna desto mer, ha ha!
Kände ni, blev det inte just lördag!
Edit: Oj. Om jag hade fått välja en tidsepok att uppleva kommer den här på min topp 5-lista.
Serveras med ögonbindel?
Fina Fredrik har bakat kakor. Jag tycker han är lite sträng mot sig själv, när han beskriver kakornas utseende. Det är ju faktiskt smaken som räknas. Och ansträngningen.


fredag 28 augusti 2009
Men han rör ju pod sig?
Mamma: Det är klart det inte är, han är ju död.
Ett av mina mest googlade inlägg är nog en av mina värsta ickeleveranser
torsdag 27 augusti 2009
Vissa dar vill jag bara skämmas över mig själv
Hmm, man vet att man är arbetsnarkoman när man blir så sjukt nöjd av att göra TRÅÅÅÅÅKIGA saker på ett bra sätt många timmar i sträck. Var i god tid till brevlådan och har ändå hunnit med en hundsväng runt nytröskade vetefält och en runt Himmelstalundsfältet där det myllrade av knattefotboll, korpfotboll & rugby & hundkurser & turister vid hällristningarna.
Nu tänkte jag och Stina toppa den här vackra, varma kvällen med solnedgång i sjö.


Förhandsvisning borta? (Hjälp!)
Ja, jag har uppdaterat programmen.
Retas inte nu med pc/mac.
Det jag avskyr mest med datorer är att de
1. ibland, företrädelsevis när man har bråttom, vägrar göra saker som vanligt som har funkat finfint smidigt sedan urminnes tider så att man blir vansinnigt frustrerad - för att de sen nästa dag glatt och villigt gör precis som vanligt igen, det som för tillfället var omöjligt igår, som ett jävla statement, och
2. att de ibland kommer på att de måste ändra och uppdatera sig, trots att man kanske var nöjd och lycklig med det som var, så att man ofrivilligt måste vänja sig vid jobbigt nytt.
Nej, vi snackar fortfarande datorer, inte parterapi.
Godiva for president!
Jo, men Stockholm var bra såklart. Godiva tog på sig sin bästa HM-skjorta och begav sig till riksdagen.
Va fint dem har det.

Just det, först fick jag på grund av min tidsdyslexi strosa runt lite i väntan på styrelsemötet och hittade en väldigt vacker gravsten. En sån vill jag ha. (Cravings?)
& så var det findejt med tjejen i luvan. Hon är en fantastisk kocka (koksa?) också. Tallrikar fotograferades, men inte av mig, jag glömde det, helt upptagen med att äta SVAMP. Fyra stycken. Små trattkantareller. Men hey, det gick ju bra!
Som om inte det var nog bjöds jag på blåbär/vaniljté med mörk rom. Och världens roligaste, största och skönaste gästsäng -med automatisk uppblåsning:

Det enda som saknades var Lilla Blås : -) Nästa gång?!
Och det åktes lite hiss.
Fick en idé om graffitti på den stora spiskåpan i ett av köken. Inte med den där tråkiga texten på bilden, jag har aldrig fattat det där "din mamma..."... hmm.






























