Vad gjorde den här krediköpta bilen utanför köksfönstret idag?
Kan någon ringa anonymt och kolla vad Tommy ville?
tisdag 30 november 2010
Två saker idag
Först fick vi besked från nån slags hovrätt att nåt slags inhibitionsbeslut kvarstår, vilket innebär om jag förstod det rätt att CP och Husadvokaten vunnit nån slags rond till
sen satte Patron på elen igen, i den delen av huset där elen varit avstängd
gissar att han är orolig för att saker ska frysa sönder när det är minus 17° på nätterna, fast jag hade satt kranarna på dropp så det var ingen fara
men det var ju bra, nu har vi utebelysning i stohagen igen, och jag kan byta soffan mot säng igen
Tänkte toppa det med julkorv och köperotmos nu.
sen satte Patron på elen igen, i den delen av huset där elen varit avstängd
gissar att han är orolig för att saker ska frysa sönder när det är minus 17° på nätterna, fast jag hade satt kranarna på dropp så det var ingen fara
men det var ju bra, nu har vi utebelysning i stohagen igen, och jag kan byta soffan mot säng igen
Tänkte toppa det med julkorv och köperotmos nu.
Lånemobil-langen-går
Ni minns den där leken, när man bytte mobiler och messade intressanta sms till jeopardyvald mottagare i telefonboken.
Har en lånelur från mobilfirma. Det fanns många gamla sms i inkorgen. Av privat slag, mest trist av typen "Nu har vår lilla älskling kommit till världen, och vägde ditt och datt och allt är bra" och "Hemma om 10."
I utkorgen fanns ett enda sms:
Meddelande:
Nyfikenstruten i mig måste givetvis googla. Mottagaren bor i Örekükebro. En massageinstitutägare i 50-årsåldern, skriven på en central adress, tillsammans med kvinna. Oklart om det är samma kvinna som skickat sms:et.
Livet hörreni.
Bakom varenda ratt på varenda bil man möter helt anonymt på motorvägen sitter det människor. En svindlande känsla.
Har en lånelur från mobilfirma. Det fanns många gamla sms i inkorgen. Av privat slag, mest trist av typen "Nu har vår lilla älskling kommit till världen, och vägde ditt och datt och allt är bra" och "Hemma om 10."
I utkorgen fanns ett enda sms:
Meddelande:
"Jag älskar dig. Jag skulle inte klara nej utan dej. Du har förändrat hela mitt liv. Fast vi bara träffats en gång så fattar jag inte hur jag k "
Nyfikenstruten i mig måste givetvis googla. Mottagaren bor i Örekükebro. En massageinstitutägare i 50-årsåldern, skriven på en central adress, tillsammans med kvinna. Oklart om det är samma kvinna som skickat sms:et.
Livet hörreni.
Bakom varenda ratt på varenda bil man möter helt anonymt på motorvägen sitter det människor. En svindlande känsla.
måndag 29 november 2010
Idag bilbesiktning, utan mobilkamera, utan dildo, utan anmärkningar!
(bild från annat tillfälle, ni vet)
Kunden har alltid rätt, särskilt om det finns en mikroskopisk risk att den eventuellt har rätt
Som den tant jag är stör jag mig på sk expediter på alla dess områden. Man kan bli näpst från den yngsta, bitchigaste lilla H&M-blondin till äldsta Apotekstjänstemannafitta. Det är så tröttsamt. Oftast bryr jag mig inte, säger jaså, ler lite, jaså, x-produkten jag har köpt här i flera år har ni aldrig haft i sortimentet det säger du ja, ibland försöker jag mig på ögonkontakt för att se om det är någon hemma, om det gäller något viktigt kan jag ta mod till mig och väsa lite tyst så det inte hörs och fundera på om man skulle knycka nåt på vägen ut och kasta i närmsta papperskorg utanför.
I dag på Apoteket hade inte vårt inringda recept på avmaskningsmedel till hästarna kommit in.
För några år infördes det recept på avmaskningsmedel.
(Som om folk skulle okynnesavmaska sina hästar, vilja kasta bort 100-tals – i vårt hästantalsfall fler1000-tals – spänn i ONÖDAN och avmaska för nöjes skull lite hipp som happ. Eller som om husdjurshygienska institutet tror att 1. veterinärer inte har annat för sig än att skriva ut recept på standardvård/omsorgsprodukter eller 2. att hästägare inte kan googla eller läsa böcker och ta reda på när hästen ska avmaskas utan måste ringa till veterinären varje gång och fråga.)
Nåväl. Receptet fanns inte. Nu behövde vi inte hela 20-packet på en gång, så vi frågade om vi kan köpa ett enkelpack så länge och komma tillbaka nästa gång vi är "i stan".
Ap-fitta: Nähej. Så har det aldrig varit. SÅ har det ALDRIG varit.
// Hur kan det komma sig att jag har vid flera tillfällen kunnat köpa enpack, och några gånger åkt runt till flera apotek samma dag när vi behövt bara ett par tre stycken och inte haft recept? Jag VET det, jag har gjort det. //
Ok. Det kanske aldrig har varit så officiellt, men i praktiken. Storpacken togs bort från hyllorna och det låg enpack kvar. När jag frågat om storpack fick jag svaret "Storpack är på recept." Jag har köpt enpack på just det där jävla apoteket.
Visst är det helt ointressant. Orka.
Det intressanta är hur dryga idioter som står bakom en kassa kan få vara?
Deras jobb är att ge service, hjälp och vara trevlig. Det är inte alla jobb som har det som kriterier, men service-yrken har faktiskt det.
Om du har en kund som kanske inte har helt rätt, men som är väluppfostrad och frågar vänligt så ingår det i ditt jobb att faktiskt slira lite på det du tror är sanningen om det ger kunden en bättre köpupplevelse. Det är ingen tävling, eller uppfostringsanstalt.
Ex på svar att ge:
"Jag tror nog att receptbeläggningen gällde både enstaka sprutor och storpack redan från början, men det kan ju kanske ha varit lite oklart för olika apotek när det var nytt. Nu är det tyvärr i alla fall så att det är recept på allting, men om ni lämnar ert telefonnummer så kan jag ringa när receptet kommit."
Sen är det en annan sak att till skillnad från vanliga expediter så får inte apotekstjänstemän slira på den verkliga sanningen.
Som när Snokis fick veta att den medicin hon skulle hämta inte fanns, men en annan var precis lika bra.
I dag på Apoteket hade inte vårt inringda recept på avmaskningsmedel till hästarna kommit in.
För några år infördes det recept på avmaskningsmedel.
(Som om folk skulle okynnesavmaska sina hästar, vilja kasta bort 100-tals – i vårt hästantalsfall fler1000-tals – spänn i ONÖDAN och avmaska för nöjes skull lite hipp som happ. Eller som om husdjurshygienska institutet tror att 1. veterinärer inte har annat för sig än att skriva ut recept på standardvård/omsorgsprodukter eller 2. att hästägare inte kan googla eller läsa böcker och ta reda på när hästen ska avmaskas utan måste ringa till veterinären varje gång och fråga.)
Nåväl. Receptet fanns inte. Nu behövde vi inte hela 20-packet på en gång, så vi frågade om vi kan köpa ett enkelpack så länge och komma tillbaka nästa gång vi är "i stan".
Ap-fitta: Näe, det går inte. Det är på recept.
Jag: Ja, säger jag. Storpacket har varit på recept flera år, men man kunde köpa enstaka sprutor en tid efter, kan man göra det fortfarande?
// Hur kan det komma sig att jag har vid flera tillfällen kunnat köpa enpack, och några gånger åkt runt till flera apotek samma dag när vi behövt bara ett par tre stycken och inte haft recept? Jag VET det, jag har gjort det. //
Jag (mesigt): Vad konstigt. Det har jag för mig...
Ap-fitta (triumferande snapigt): Nähej, så har det aldrig varit, det kom direkt när det blev receptbelagt.
Visst är det helt ointressant. Orka.
Det intressanta är hur dryga idioter som står bakom en kassa kan få vara?
Deras jobb är att ge service, hjälp och vara trevlig. Det är inte alla jobb som har det som kriterier, men service-yrken har faktiskt det.
Om du har en kund som kanske inte har helt rätt, men som är väluppfostrad och frågar vänligt så ingår det i ditt jobb att faktiskt slira lite på det du tror är sanningen om det ger kunden en bättre köpupplevelse. Det är ingen tävling, eller uppfostringsanstalt.
Ex på svar att ge:
"Jag tror nog att receptbeläggningen gällde både enstaka sprutor och storpack redan från början, men det kan ju kanske ha varit lite oklart för olika apotek när det var nytt. Nu är det tyvärr i alla fall så att det är recept på allting, men om ni lämnar ert telefonnummer så kan jag ringa när receptet kommit."
Sen är det en annan sak att till skillnad från vanliga expediter så får inte apotekstjänstemän slira på den verkliga sanningen.
Som när Snokis fick veta att den medicin hon skulle hämta inte fanns, men en annan var precis lika bra.
lördag 27 november 2010
Nyss höll jag på att lägga ut en video på en kastration i närbild
Roliga veterinären skojade och sa "Nu kommer det nog splasha" och sen blev videolinsen helt röd.
Visst är det lite läskigt när man tänjer på gränserna. Man vill gå lite längre. Utvecklas. Som Paradise Hotel till exempel. Det hade ju inte funkat 1981. Men nu är det ju 2010.
Visst är det lite läskigt när man tänjer på gränserna. Man vill gå lite längre. Utvecklas. Som Paradise Hotel till exempel. Det hade ju inte funkat 1981. Men nu är det ju 2010.
Globen (utan bilder)
Det gick bra. Kameran kukade ur bara. Hatar att inte ha en kamera som funkar. Hästen skötte sig. I kväll middag med rostade kastanjer, älgbiff och hästfolk. Jag fick äran att köra en av bilarna från Globen till Örekükebro, har nog aldrig varit så nära att somna vid ratten som ikväll. Ingen sikt. Frusna vindrutespolare. Jag smiskade mig på kinderna och låren för att få igång nervsystemen som värsta Carolina Klüft och det gick vägen till slut.
I morgon hästförhandlingar. Och veterinären kommer för att kastrera en liten hingst! Tur att jag inte har någon kamera.
Tack och godnatt.
Sa jag att halsflussen är seg som ett dålig söndagskryss i DN?
I morgon hästförhandlingar. Och veterinären kommer för att kastrera en liten hingst! Tur att jag inte har någon kamera.
Tack och godnatt.
Sa jag att halsflussen är seg som ett dålig söndagskryss i DN?
fredag 26 november 2010
I morgon Globen!
Om Gud vill och allt klaffar så ska världens finaste Zidane strutta runt inne i Globen på en clinic (träning inför publik) för en av världens just nu mest framgångsrika dressyrryttare, Edward Gal, och på ryggen sitter en ung tjej som har bra chans att vinna årets stjärnskott och diverse andra tävlingar, Jeanna Högberg.
Håll tummarna nu!
Håll tummarna nu!
onsdag 24 november 2010
Vad hjälper en sån här jäkla svinkall onsdagstrist grottedag?
Roliga YouTubeklipp på djur förstås.
Här någonstans inser man att man legat lide på latsidan med hundträningen...
Här någonstans inser man att man legat lide på latsidan med hundträningen...
tisdag 23 november 2010
Ringa P1?
Funderar på om jag ska kanalisera min ilska på att Debattera busschaufförers inkompetens, att folk inte har bälte på sig, att folk kör som dårar oavsett väglag, att snösvängen är underbemannad, att utländska långtradare inte har dubbdäck, dubbdäckens miljöförstörande effekt eller växthuseffekten. Nåt!
Avd Hat!
Faktiskt. Folk. Alltså.
Idioter och ogina, småsinta elaka jävlar. Med För Mycket Fritid och för mycket inflytande.
På min skjuta av-lista lägger jag nu till
- Hästhandlare A
- Hästhandlare B
(vädret la jag till redan tidigare i dag)
Idioter och ogina, småsinta elaka jävlar. Med För Mycket Fritid och för mycket inflytande.
På min skjuta av-lista lägger jag nu till
- Hästhandlare A
- Hästhandlare B
(vädret la jag till redan tidigare i dag)
Facebookångest
Alltså,
vad är bäst eller värst:
1. att känna igen sina dåliga sidor från 15 år sedan
och gilla dem lite, halvt i smyg,
skulle göra om dem igen om man fick chansen
eller
2. att ha växt upp
skratta lite generat halvhjärtligt åt att, ja, det var tider det
Alltså båda förhållningarna är ju bäst och värst?
vad är bäst eller värst:
1. att känna igen sina dåliga sidor från 15 år sedan
och gilla dem lite, halvt i smyg,
skulle göra om dem igen om man fick chansen
eller
2. att ha växt upp
skratta lite generat halvhjärtligt åt att, ja, det var tider det
Alltså båda förhållningarna är ju bäst och värst?
måndag 22 november 2010
Efter kultur pop!
Svårt att sura när man hör den här, och ser videon! Trevlig lunch, nu fortsätter dagen i poptempo!
söndag 21 november 2010
Ont i magen
jag försöker tänka
jag var tvungen
det var ingen som hjälpte mig på annat sätt
det hjälper inte
jag har ångest nu, jag önskar jag hade kunnat göra annorlunda, smartare
Men pengar är bara pengar, visst?
jag var tvungen
det var ingen som hjälpte mig på annat sätt
det hjälper inte
jag har ångest nu, jag önskar jag hade kunnat göra annorlunda, smartare
Men pengar är bara pengar, visst?
Tillfällig osäkerhet: 258.
Tillfällig osäkerhet: 258.: "Under natten till idag drömde (jag) en mardröm: allt var som vanligt förutom att jag hade en blogg med bilder på de maträtter jag lagat. "
(testade att blogga någon annans blogginlägg med snabbknapparna. blev inte så proffsigt. skärmdumpar äger fortfarande.)
(testade att blogga någon annans blogginlägg med snabbknapparna. blev inte så proffsigt. skärmdumpar äger fortfarande.)
väntan; vänta, väntade, oväntade
Väntan:
(Kissen 1: Ska de aldrig vakna? Kissen 2: Jag fryser!)
***
Inte helt oväntat:
Ett gäng smutsiga träns i badkaret. (Inget varmvatten i stallet.)
***
Lite mer oväntat:
En fjäril
***
Helt oväntat:
Fastna framför en Bruce Lee-film mitt i natten
– för att få veta hur det ska gå.
– för att få veta hur det ska gå.
lördag 20 november 2010
Jag sa till hästarna: Vi kan väl snabbspola och glömma den här dagen, bara somna om?
De svarade: Nej.
Jag kände att det inte var någon idé att ta upp frågan om ide fram till april.
Jag kände att det inte var någon idé att ta upp frågan om ide fram till april.
fredag 19 november 2010
uooho... phiuuh!
Måste vänja mig. Det är inte Patrons utan vår Land Rover utanför fönstret, hämtad från verkstaden efter ett halvår. Alltid retar det nån. Fast, den är redan såld. Måste köras till ny verkstad först bara.
torsdag 18 november 2010
konst & design som hemnetknark
Den här rekordnoteringen på Buckan kan jag förstå. Men fyra gånger tvåoenhalv meter 'Baby' kräver sin plats.
Jag gillar den här gamla Edefalk bättre, från Norrköpings museum:
Jag var tvungen att bläddra igenom hela katalogen förstås. Mycket bra. Inte minst fotografi.
Mycket som inte sa mig någonting. Något som fick mig att skratta rått åt återropen. (jag och småländskt glas ni vet).
Om jag finge välja ett enda objekt skulle det vara den här. 600 000 bara.
Sen gillar jag ju konst som retas, irriterar, som får en att tänka "Men va faan, det där är väl inte... " och "Men va faan, det där kan väl vem som helst göra".
Grejen är att göra det. Få röven ur soffan, och om det krävs, lura brallorna av folk.
Imponerande.
På något sätt
är det tydligen
1. redan torsdag
2. redan vinter
Vad jag minns har jag inte godkänt någotdera.
1. redan torsdag
2. redan vinter
Vad jag minns har jag inte godkänt någotdera.
onsdag 17 november 2010
tisdag 16 november 2010
Hemnetdownknark
Hittade ett arrende på Hemnet.
Den där allén har jag åkt många gånger.
En fantastisk gård. En märklig släkt. En gripande resa, både vänskapen, och historien om när våra vänner på 60-talet tog båten över till amerikat och jobbade på ranch och köpte med sig en morganhäst, som de fraktade hem med båt. En häst som var så bra att den tävlade SM i hoppning, men aldrig blev godkänd i svenska rashygieniska institutets rullor, för den var ju från amerikat. Före sin tid.
Bitterheten. Revanschlusten. Ögat och kunskapen om hästar. Egensinnigheten.
Att lära känna människor som är 40 år äldre än en själv, men som man känner sig hemma med.
Vi var ofta hos dem. Jag minns särskilt en vecka en sommar när jag bodde jag där och rensade grusgångarna på gården i utbyte mot en betäckning med en av de fina hingstarna. Lite som en ursäkt för att vara där när frun låg på sjukhus, för att se till att farbrorn inte svalt ihjäl. Han kunde inte steka ägg ens. Hon skötte allt, från matlagning till administration, hon skrev hans signatur på betäckningsrapporterna bättre än han själv, efter många år.
Aldrig under de år vi kände dem och var där på middag och besök blev vi bjudna samma mat. Jag frågade en gång i smyg, hur det kunde vara så, man har ju sina favoriträtter, och visst, farbrorn sa att jo, det är klart att hon för bok på det där, vad hon bjuder på.
En galen kvinna. Så galen att vi ringde psükakuten en gång en sen kväll. När hon fick något slags anfall, kastade saker och slogs och sparkade och bet oss så det blödde när vi försökte lugna henne. Första gången jag sett en människa så aggressivt personlighetsförändrad. När de kom var hon from som ett lamm, oerhört gästvänlig och skämtsam. Sitt vanliga jag.
Mamma och jag målade om deras kök. Vad jag slet med deras mörkbruna köksluckor från 70-talet. Tiden hade stått still där. Mamma målade fina vindruvsrankor över fönster och dörrar. Det blev så fint.
1996 träffade vi dem. Jag och CP köpte vår första gemensamma häst där, blev lurade förstås. Hästhandlare är hästhandlare. En liten fölunge, minst i kullen, men så charmig. Sheriffen.
Som av en händelse ska vi hämta hem Sheriffen på torsdag. Hästhandlaren i Skåne tror inte på'n, hästifan är för gammal för att få bra betalt för. Bah! CP kommer gråta och aldrig vilja försöka sälja älsklingen igen.
Hästhandlaren kör till Mantorp och lämnar ett helt lass hästar där, och vi ska hämta Puffen. Det är bara ett par mil från Palsgård.
Ska man åka förbi? Ringa? Om det har skurit sig med gamla vänner, när kan man ringa? Om man faktiskt inte ens vet om de lever...
Jag kan numret i huvudet fortfarande.
Om de lever har de kvar brevlådan jag målat.
Den där allén har jag åkt många gånger.
Bitterheten. Revanschlusten. Ögat och kunskapen om hästar. Egensinnigheten.
Att lära känna människor som är 40 år äldre än en själv, men som man känner sig hemma med.
Vi var ofta hos dem. Jag minns särskilt en vecka en sommar när jag bodde jag där och rensade grusgångarna på gården i utbyte mot en betäckning med en av de fina hingstarna. Lite som en ursäkt för att vara där när frun låg på sjukhus, för att se till att farbrorn inte svalt ihjäl. Han kunde inte steka ägg ens. Hon skötte allt, från matlagning till administration, hon skrev hans signatur på betäckningsrapporterna bättre än han själv, efter många år.
Aldrig under de år vi kände dem och var där på middag och besök blev vi bjudna samma mat. Jag frågade en gång i smyg, hur det kunde vara så, man har ju sina favoriträtter, och visst, farbrorn sa att jo, det är klart att hon för bok på det där, vad hon bjuder på.
En galen kvinna. Så galen att vi ringde psükakuten en gång en sen kväll. När hon fick något slags anfall, kastade saker och slogs och sparkade och bet oss så det blödde när vi försökte lugna henne. Första gången jag sett en människa så aggressivt personlighetsförändrad. När de kom var hon from som ett lamm, oerhört gästvänlig och skämtsam. Sitt vanliga jag.
Mamma och jag målade om deras kök. Vad jag slet med deras mörkbruna köksluckor från 70-talet. Tiden hade stått still där. Mamma målade fina vindruvsrankor över fönster och dörrar. Det blev så fint.
1996 träffade vi dem. Jag och CP köpte vår första gemensamma häst där, blev lurade förstås. Hästhandlare är hästhandlare. En liten fölunge, minst i kullen, men så charmig. Sheriffen.
Som av en händelse ska vi hämta hem Sheriffen på torsdag. Hästhandlaren i Skåne tror inte på'n, hästifan är för gammal för att få bra betalt för. Bah! CP kommer gråta och aldrig vilja försöka sälja älsklingen igen.
Hästhandlaren kör till Mantorp och lämnar ett helt lass hästar där, och vi ska hämta Puffen. Det är bara ett par mil från Palsgård.
Ska man åka förbi? Ringa? Om det har skurit sig med gamla vänner, när kan man ringa? Om man faktiskt inte ens vet om de lever...
Jag kan numret i huvudet fortfarande.
Om de lever har de kvar brevlådan jag målat.
slem
alltså, vad är det bra för? Ja, jag har googlat.
Slem
Från Wikipedia
Slem är en typ av kroppsvätska, och tillika en av de fyra hippokratiska kroppsvätskorna (de övriga var blod, svart galla och gul galla). En funktion slem kan ha är att fånga främmande föremål innan de når en känslig del av kroppen, till exempel i näsa och hals. Vid tillfällig hosta där segt slem bildas kan Bromhexinlösning (0,8 mg/ml bromhexinhydroklorid) tas som ett botemedel för att göra slemmet lösare.
"en funktion slem kan ha är att fånga främmande föremål innan de når en känslig del i kroppen", hmm, talar vi undertryckt om sex här? Inte så sexigt att växla mellan torrhosta och slemkräkshosta.
Kan inte bestämma om torrhostan eller slemhostan är värst. Krampen i magmusklerna är i alla fall densamma.
Jag älskar penicillin!
I natt har jag kunnat sittsova fem timmar i sträck! Tack Sir Alexander Fleming.
Däremot har vädret varit emot mig. Hällregn. Som i att det häller ner vatten från himlen. Så hästarna fick vara inne idag.
Det är ju lite vanvård. Om man skulle få ett tillsynstillslag idag. Prusseluskorna ni vet. De som var här i somras när CP var inlåst, och frågade varför inte hingstarna gick på bete med de andra hästarna utan bara gick i små rasthagar på dagarna. Och ifrågasatte att en häst stod inne på dagen för att den hade tappat en sko och väntade på hovslagaren, och en annan hade en hovböld och var inne därför.
Undrar vad de hade sagt om de kommit en högsommardag när hästarna får komma in och sova i stallet de varmaste timmarna mitt på dagen för att slippa insekterna och sen gå ute på nätterna. Uppåtväggarna liksom.
CP skrev en artikel på Newsmill i går. Och ett Falstaff Fakir-svar till Laensstyrelsen som de kommer både skratta och gråta över när de får i morgon. Stämma i bäcken.
För oroliga läsare kan jag säga att hästarna har blivit väl ompysslade idag, hovar har verkats, tänder har raspats, svansar har schamponerats, mantrassel har retts ut, öronlugg har klippts, fölungar har fått träna på att spola benen, unghingstar har lärt sig att inte gå ut ur sina boxar även om dörrarna varit öppna, de har fått mockat och rent strö och fri tillgång på hö och P1.
Tack, tack, och god natt Sir Alexander Fleming för idag.
Däremot har vädret varit emot mig. Hällregn. Som i att det häller ner vatten från himlen. Så hästarna fick vara inne idag.
Det är ju lite vanvård. Om man skulle få ett tillsynstillslag idag. Prusseluskorna ni vet. De som var här i somras när CP var inlåst, och frågade varför inte hingstarna gick på bete med de andra hästarna utan bara gick i små rasthagar på dagarna. Och ifrågasatte att en häst stod inne på dagen för att den hade tappat en sko och väntade på hovslagaren, och en annan hade en hovböld och var inne därför.
Undrar vad de hade sagt om de kommit en högsommardag när hästarna får komma in och sova i stallet de varmaste timmarna mitt på dagen för att slippa insekterna och sen gå ute på nätterna. Uppåtväggarna liksom.
CP skrev en artikel på Newsmill i går. Och ett Falstaff Fakir-svar till Laensstyrelsen som de kommer både skratta och gråta över när de får i morgon. Stämma i bäcken.
För oroliga läsare kan jag säga att hästarna har blivit väl ompysslade idag, hovar har verkats, tänder har raspats, svansar har schamponerats, mantrassel har retts ut, öronlugg har klippts, fölungar har fått träna på att spola benen, unghingstar har lärt sig att inte gå ut ur sina boxar även om dörrarna varit öppna, de har fått mockat och rent strö och fri tillgång på hö och P1.
Tack, tack, och god natt Sir Alexander Fleming för idag.
söndag 14 november 2010
Tråkigt, tråkigt, tråkigt, tråkigt, tråkigt
alltså, inte ledsamt, bara tråkigt. Kan vara livets tråkigaste dag hittils. Har ingen lust att göra någon nytta. Ingen onytta heller.
Ja, ja. Jag googlade min diagnos inatt. Nu penicillin kanske funkar.
Bära saker. Sen mocka stallet innan det blir mörkt.
Ja, ja. Jag googlade min diagnos inatt. Nu penicillin kanske funkar.
Bära saker. Sen mocka stallet innan det blir mörkt.
lördag 13 november 2010
Och svaret är Ja,
jag fick faktiskt användning för det infrysta smöret!
Nästa gång ska jag komma ihåg att frysa in mjölk också. Det är långt till affären så här dags.
Nästa gång ska jag komma ihåg att frysa in mjölk också. Det är långt till affären så här dags.
När man tänker på det
Vaknade klockan fem idag, istället för tre. Det känns bra. Jag är kanske på väg att bli frisk.
Men så här dags, i mörkret, är det svårt att inte tänka för mycket.
Nu har jag tänkt en stund på hur mycket oharmoni jag upplevt, bara senaste året. När jag tänker på det så är det snarare konstigt att jag kan sova något över huvud taget.
Ja ja.
Men så här dags, i mörkret, är det svårt att inte tänka för mycket.
Nu har jag tänkt en stund på hur mycket oharmoni jag upplevt, bara senaste året. När jag tänker på det så är det snarare konstigt att jag kan sova något över huvud taget.
Ja ja.
fredag 12 november 2010
Blockethora
OJ vad det ringer. Alltså, idag skulle Myrorna komma och hämta en massa möbler. När de kom sa de "Vi tar inte kontorsmöbler. Av princip. Men ok, kassaskåpet kan vi ta, det kan vi ha i personalrummet." Sen tog de några fåtöljer, några små bord och lampor och löst skräp.
Men vänta? Vad är det för dum princip? Har räknat ut att hyllorna kostar nya på IKEA över 20 000 kr. Tillkommer skrivbord och hurtsar, ett antal tusen till. Skulle kunna värma några hemlösa rumpor tänkte vi, plus att vi slapp bära.
Satte ut grejerna på Blocket ikväll i stället. Verkar funka. Billigt vid snabb affär.
Jag hade gärna gett bort grejerna till en god sak och sluppit Blocket, jag är ju asocial.
Men vänta? Vad är det för dum princip? Har räknat ut att hyllorna kostar nya på IKEA över 20 000 kr. Tillkommer skrivbord och hurtsar, ett antal tusen till. Skulle kunna värma några hemlösa rumpor tänkte vi, plus att vi slapp bära.
Satte ut grejerna på Blocket ikväll i stället. Verkar funka. Billigt vid snabb affär.
Jag hade gärna gett bort grejerna till en god sak och sluppit Blocket, jag är ju asocial.
Surgubbar
Griniga gamla gubbar, vad säger vi om det?
–Attack Stina! Attack! ... Stina? Vakna gumman, kom igen, lyft på huvudet och skäll lite från soffan åtminstone? Nähej. Då får jag väl knyta näven i fickan då, passivt aggressivt, eller vad det hette.
–Attack Stina! Attack! ... Stina? Vakna gumman, kom igen, lyft på huvudet och skäll lite från soffan åtminstone? Nähej. Då får jag väl knyta näven i fickan då, passivt aggressivt, eller vad det hette.
onsdag 10 november 2010
Spara, som i skriva ut på papper?
3413 inlägg?
Nej, jag tror inte det. Jag gillar inte toapapper av dålig kvalitet.
En konstig grej ser jag nu, är att jag skrev ett utkast för mycket länge sen, ett utkast på ett inlägg, som jag drog till med ett påhittat datum på, så långt in i framtiden att det inte var någon risk att det skulle publiceras utan att vara färdigt.
Inser att det är ju snart 2011-01-28. Framtiden.
Otäckt.
Mamma Scan, hör upp!
Alltså varför finns det inte fyrkantig korv, så att man kan göra perfekta korv stroganoff-stänger?
tisdag 9 november 2010
måndag 8 november 2010
Nej nu,
blev jag inloggad här utan att ha loggat in.
Tror inte jag orkar med den här bloggen längre.
Jag är så trött på mig själv. Och andra.
pS.
(hur gör jag för att stänga ner skiten men spara den privat?
justeja, inget på internet är ju privat, skit samma då eller.)
Tror inte jag orkar med den här bloggen längre.
Jag är så trött på mig själv. Och andra.
pS.
(hur gör jag för att stänga ner skiten men spara den privat?
justeja, inget på internet är ju privat, skit samma då eller.)
söndag 7 november 2010
Du kan inte lämna en plats du aldrig varit på, som Lundell sjöng.
Hur många gånger kan man lämna en plats för sista gången undrar jag.
Ny stjärna på min blogghimmel
Tack DQ för länken till Tillfällig Osäkerhet! Lite stänk av Jan Stenmarkpoesi av en ung lärare med författardrömmar (om man ska tro allt man läser...)
Som av en händelse har jag äntligen börjat läsa Roberto Bolaño "De vilda detektiverna", där en viss Juan García Madero är berättare.
London då
Jag fick en lista på allt jag var tvungen att hinna med.
Den var tom. Första semestern på 'rätt' länge, så meningen med resan var att njuta av att bli bortskämd och bara kunna varva ner.
Det var inte så bara. Hade hemska mardrömmar första natten, sov nästan ingenting och fick panikångest på morgonen och ville åka hem, "buhu, jag är så dålig på engelska, jag har inget lokalsinne, jag kommer gå vilse och inte våga fråga om vägen, tänk vad pinsamt om jag inte förstår hur man köper biljett på tunnelbanan, jag är så värdelös på allt" etc.
Sen tog jag mod till mig att fråga städerskan om jag kunde få ett extra lakan att ha som täcke istället, och hon förstod knappt ett ord engelska, så jag fick peka och visa vad jag menade. Då fick jag en smula perspektiv på min oro, och tog mig samman och lyckades till och med åka tunnelbana med byten på egen hand, jag vågade fråga om hjälp och prata och skämta med folk.
Efter en magisk drömlös sovnatt utan kallsvett och ångest, vaknade jag utvilad med en helt annan, positiv inställning och insåg ännu en gång att det här sömnproblemet måste jag verkligen lösa.
Ja, ja. No news.
Men London då? Jo EN sak var jag faktiskt TVUNGEN att göra:
*
Största upplevelsen var att få se den här älsklingstavlan i verkligheten. Jag blev helt överrumplad när jag kom in i en sal och där var den, så mycket större än jag trott, och så magnifik att jag började gråta.
*
Bästa matupplevelsen var maroccanska Momo.
*
Flest lösspringande hundar som ingen upprördes över var hundratals i Hyde Park.
Annars var det precis som på film, husen var som i Notting Hill, poliserna hade konstiga hattar, det var duvor överallt och människor var artiga och trevliga, bussarna var röda, vanligaste bilen näst efter taxi var Land Rover, och folk sprang runt och shoppade som tokiga ekorrar eller satt ute och drack öl hela tiden, det var ju rena sommarvädret.
Jag hittar nog lite fler bilder sen. Nu tänkte jag nog fira med att bli lite förkyld. Tack för nu, och för London ; -)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
