Den här rekordnoteringen på Buckan kan jag förstå. Men fyra gånger tvåoenhalv meter 'Baby' kräver sin plats.
Jag gillar den här gamla Edefalk bättre, från Norrköpings museum:
Jag var tvungen att bläddra igenom hela katalogen förstås. Mycket bra. Inte minst fotografi.
Mycket som inte sa mig någonting. Något som fick mig att skratta rått åt återropen. (jag och småländskt glas ni vet).
Om jag finge välja ett enda objekt skulle det vara den här. 600 000 bara.
Sen gillar jag ju konst som retas, irriterar, som får en att tänka "Men va faan, det där är väl inte... " och "Men va faan, det där kan väl vem som helst göra".
Grejen är att göra det. Få röven ur soffan, och om det krävs, lura brallorna av folk.
Imponerande.
2 kommentarer:
Den smaken har vi gemensamt! Den där solkärmssmörjningen är en av FS favoriter. Vi var på deras Gbg-visning bara på kul. Jag hade också hade valt Ola Bs självporträtt. Jag blir helt sjuk på den tavlan. Den är magisk.
Det enda som var tillnärmelsevis inom ha-råd-håll var "Gris i läder" från Svenskt Tenn, utrop 6000. Den var vad den hette, brun och någon dryg halvmeter lång. Och jag skrattade. Det var det roligaste den veckan."Gris i läder". Hähä. Det är kul fortfarande.
Jag håller med dej i det sista, det andra är jag oförmögen att ha en åsikt om. Gunnel = fantastisk. Foto på ett grustag = sick man.
Skicka en kommentar