Lovely Godiva: juli 2009

onsdag 29 juli 2009

-Känn dig inte tvingad att hjälpa till, sa jag

-Ingen fara, jag håller ställningarna, svarade Purjo

Sömnlös fast tvärtom

Tuff dag igår. Testade en halv sömntablett för att kunna somna i rimlig tid. Intressant. Visst, somnar snällt, men vaknar klockan 05 och kan inte somna om, så summan av sömnen blev ändå bara 5 timmar och en seg hjärna.

Idag ska jag hjälpa pappa att skruva ihop en byggställning. Arbeit macht ångestfrei, hoppas jag.

tisdag 28 juli 2009

Superkrafter för en dag

Vissa dar skulle jag verkligen önska att jag var en super woman. En sån där som inte är rädd för något och inte gör några misstag. Det här är en sån dag.

Fast, om superkrafterna vore tidsbegränsade, säg till att man får kanske bara 3 superkraftsdagar i livet, att man måste hushålla med dagarna, då är frågan när man ska ta ut dem? Man vet ju aldrig vilka prövningar som väntar en...

Så nej, idag får jag nog lita till mig själv.

Google ser dig... och de har sålt dig

måndag 27 juli 2009

Jaha, då har man försökt ta livet av sin hund då

Googla inte majskolv + hund, då blir ni lika rädda som jag har varit idag.

Stina är pigg som en mört men har kräkts som en kalv och bajsat som en ICA-maxi-parkerare.

Förhoppningsvis är allt ute nu, annars blir det veterinär i morgon, kanske röntgen i vilket fall, för säkerhets skull.

Påminner mig om när jag ringde i panik till min första hästveterinär för mycket länge sen:

– Pippis har ätit upp en hel vante!

- Jasåminsann. Säg mig, vad var det för typ av vante?

– ... hemstickad, ylle..

– Kära Godiva, rannsaka dina biologikunskaper!

Jag såg aldrig några spår av vanten, och hästen fick inte kolik, men idag skulle jag inte varit så lättlugnad. Djurs matsmältning är ett av livets större och vanskligare mysterier. En häst har 30 meter tarm som är lättretlig.

Nu har det varit sån där sport igen

så jag blir rörd... Kan inte hjälpa att jag får tårar i ögonen ibland när folk vinner.

Vilken poet skrev om det?

Jag gråter

Jag gråter när jag läser
sportsidorna
Jag blir så rörd
Dom vinner
det är vad dom gör i sportens värld
Dom vinner
Ibland förlorar dom
Då gråter jag inte
Men när dom vinner
då gråter jag
Hejdlöst
mina barn ser undrande på mej
Jag säger att jag tycker det är så underbart
när människor vinner
Då går dom
och jag sitter kvar där
med tårarna rinnande ner i tallriken
Ett helt ishockeylag har vunnit
Kan det vara bättre?
En massa grabbar tillsammans som har vunnit
över en massa grabbar som har förlorat
visserligen
men dom vinner kanske nästa gång och så får nån i
USA gråta och jag menar när bollen
river upp det vita dammet
och matchen är slut
och Wilander har vunnit finalen
jag gråter
det är bara så
jag gråter när folk
vinner

Mm, rätt svar, Lundell förstås.

"Vilket jävla drag!" (Purjo sammanfattar helgen)

– Se upp för helvete med hur ni kastar! Jag hade ju kunnat fått kroken i ansiktet! Eller örat... hmm?!

– Ja för fan, assecoarerna gör mannen, det har jag alltid sagt!

Skärgården, typ

Jag hann läsa en del. Jag hann få en del panik. Båtlivet är nog fortfarande inte min grej, fast jag var inte så rädd som jag var rädd för.

Jag hann sola, riva mig på benen, få en kallsup saltvatten av köldchocken, hann slå i huvudet minst 100 gånger i en båt byggd för dvärgar, hann snubbla, tappa persedlar i vattnet, trampa i skarvbajs, sträcka mig i baksidan av ett lår, halka på en förrädisk klippa med lös blöt mossa men lyckades styra upp det utan att slå ihjäl mig, hann skratta, känna värmen från en öppen eld, prata om en del luriga saker, hann ha mardrömmar, klaustrofobi, hann läsa sjökort utan att förstå nånting, bli ompysslad, hann misslyckas med att komma ihåg ett enda kortspel, hann ligga helt stilla på en klippa i solen och bara göra ingenting flera timmar i sträck.

Inte så dumt ändå. Och det gungar fortfarande.

fredag 24 juli 2009

Har jag packat allting?

Hej på en stund, nu åker jag en sväng till skärgården! Lovar att rapportera om fyllekajornas bajsande på kobbarna. Sen. Nokia mobilbloggar ju inte av princip.

(ja, jag är en pås-människa, ska blogga om det vid tillfälle... )

torsdag 23 juli 2009

-Aah, tjena, eh.. det är Purjo...

-Fan va schysst att du kunde hämta upp mig alltså. I owe You one.

-Mmm, himla tur va, att du sparade mitt nummer. Men du, jag förstår inte, varför... vad hände igår egentligen?

-Ähmen vi behöver inte snacka så mycket om det där va?

-Men jag trodde du höll på IFK?

-Asså, de spelade ju så jävla sopigt.

-Ha, ja, men det blev ju inte bättre av...

-Kan vi byta ämne eller? Du, är det ok om jag kraschar hos dig några dar? En riktig säng vore ju inte helt fel.

-Eh... jo, det är det väl. Fast jag ska ut i skärgårn i helgen, så du får hänga på i så fall.

-Yes baby! Sommar och sol, vi har korta kjol, vill ha dig Purjooolio! Najs, najs. Måste tjacka bikini på vägen, he he. Å handla lite rosé.

-Mmm. Men du, en sak bara, du snacka ju om att spöa Djurgårn?

-Kom igen, bryt! För fan, du är ju en söt tjej, du ska inte grubbla så mycket på det som har varit å sånt du ändå inte förstår!

-Ha ha, nej, ok. Kom igen själv nu då så drar vi lite snabbt, bilen står på snutparkeringen.

Godiva 70 % gay på andra försöket!

Testa er själva här!

Tack till Ströbaek, jag vann!

onsdag 22 juli 2009

Vänta lite här nu...

och är det här normalt?

Hundar ska lida i värmen. Stina har inte förstått det.

Har just mördat en snigel

genom delning. Känns inte alls bra faktiskt. Lätt illamående. Men det var ingen annan hemma som kunde utföra dådet. Jag är ju inte så mycket för sånt där. Kom att tänka på mamma, när vi skulle mata den tama uggleungen med små bäbismöss. Hon bangade inte. Dängde mössen i stengolvet och klippte sen itu dem så att ugglan kunde få i sig bitarna. Där ligger jag i lä.

Nyfiken man blir

tisdag 21 juli 2009

Men, vänta, är det inte...?

Jo, jävlar, det är det. Purjo har fastnat i rosé-träsket?!

-Men Purjo, det var länge sen!

-Nej men tjenare, Bloggen, det var inte igår!

-Nej, du försvann ju där, vi var rädda att du hade... försvunnit för gott. Men, du, ska du verkligen sitta ute, det regnar ju?

-För fan, det är stabilt, jag fick ett paraply i går kväll. Jag väntar på en kompis, han är bara inne och provianterar, vi drar till Parken sen, Snoka vet du.

-Säkert att du inte behöver hjälp med nånting?

-Nej för fan, det är prima liv. Det är sommar! Nu ska vi spöa Djurgårn!

-Ok, men du, ta mitt mobilnummer, om det skulle vara nåt... vet du, jag tänkte faktiskt på dig häromdagen.

-Ja ja, men du det var kul att se dig igen! Hej på dig.

-Mmm... detsamma...

Äntligen, jag är så trött min håriga dusch!

Dagens Soundtrack: Personal Jesus-Johnny Cash

Från Johan Lindebergs sommarprat idag. ADHD-begåvad?

Nostalgiskt att höra hans framgångssaga med tidstypisk cool musik. Läskigt att bli påmind om att när man var liten var det BARA Levi's-jeans som gällde, det var som en uniform och hade man inte den (trodde man) så fick man inte vara med att leka. Visst måste det vara skönare och roligare att växa upp idag, när vintage och egen klädstil och smak är tillåten. Eller, så kan det också bli en slags uniform, kravet på att sticka ut om man ska vara nån...?

Sen blev det mer musik, den 'fejkade' Dylan-dokumentären I'm not there, men det var en besvikelse. Besviken på mig själv alltså, det var för svårkulturellt för mig att hänga med på alla stickspår, även om det var kul att se Allen Ginsberg deklamera åkandes golfbil. Men filmen var oerhört vacker, märklig och egen, och inte behöver man förstå allting för att uppskatta det, som man brukar säga när man står framför en tavla och känner sig lite dum... Men det var en del bra skådespelare att njuta av!

måndag 20 juli 2009

Repris: Herr Purjos äventyr

Vaknade imorse och kände att jag saknade Herr Purjo. Han var ju ändå en rätt skön typ, även om han tog över showen och spelade över ibland. Kunde ju vara rätt så dryg, och visst han var jävligt misslyckad, men, ändå. Han var ju en vän. Undrar vad han gör nu? Har han gått på sjön, har han flyttat till Hageby och går på A-kassa, lyssnar på Lundell och pimplar dålig öl?

Nej, nu kör vi en Purjo-retro va?