Det finns handböcker i konsten att köpa hund... inte så tokigt som det låter.
Innan man börjar rangordna hundraser och förlorar sig i internetannonser med bilder på bedårande valpar bör man göra en profilering av sig själv som eventuell hundägare. Det finns en del frågor att ställa till sig själv.
Till exempel: Om du blundar och föreställer dig själv och din hund i en lyckostund, hur ser den ut? Är ni ute i skogen smutsiga och leriga, ligger du i hängmattan och hunden i skuggan under trädet, eller står du och fönar pälsen halv fem på morgonen innan ni ska åka på utställning 15 mil bort? Hur mycket tid kan och vill du lägga ner på hunden? Är du ute och reser ofta och behöver ha en smidig hund antingen att kunna ha med dig, eller lämna till vänner, hundvakt eller hunddagis. Och så vidare.
Ofta är det flera personer som ska samsas om hunden, och då blir hundägarprofilen luddigare. Då kan det vara klokt att skriva en minus och plus-lista, att prioritera och försöka kompromissa. Om en familjemedlem absolut vill ha en stor hund, en annan har som högsta prioritet att den har fluffig päls och en tredje känner på sig att det är den som kommer få både rasta hunden, sköta hårvården till vardags, och dessutom dammsuga, så är den tredje personens åsikt viktig.
Det finns hundpersonligheter som passar till de flesta människopersonligheter, det är en myt att alla hundar kräver rastning i gryningen, det finns både små och stora hundar som älskar att dra sig i sängen fram till lunch, och många som inte alls vill gå ut när det regnar.
Problemet är att väldigt många bara "blir med hund" av en slump eller kärlek vid första ögonkastet. Men med hundar är det (oftast) inte som med barn eller föräldrar, utan det finns en chans att välja, och den ska man ta. Särskilt om det är ens första hund, för att minska risken att det går snett, att man tröttnar eller att ens hund växer upp till ett olyckligt monster.
Sen är förstås storlek, päls, ras, kön, inköpspris eller härstamning inte nån garanti för att hunden som individ eller hundlivet blir som man tänkt sig. Och det är en del av charmen!
Sen är förstås storlek, päls, ras, kön, inköpspris eller härstamning inte nån garanti för att hunden som individ eller hundlivet blir som man tänkt sig. Och det är en del av charmen!

5 kommentarer:
När sa Erika att han ville skaffa hund?
Hoppas du har haft en lika bra kväll som jag.
Du hade ju dessutom något att fira, det hade inte jag...
Väl talat.
Jag ringde runt till olika uppfödare och frågade om det var nån som hade en alltigenom superkorkad, överviktig, epileptiker till måndagsexemplar och till slut fick vi tag på Bruno.
För övrigt är det så jävla roligt att Jonas Lagerström döpt om honom till Erika Hrnbom.
Godiva! Så vederhäftigt. Så intressant. Jag ska tänka, låna böcker, tänka igen. Och sedan återkomma. Tack.
Ja, visst är det kul med Erika, Berloch!
Skicka en kommentar