lördag 22 november 2008

Vackrast vinter, och Jack London, min barndoms otäckaste

Isfjädrar och liljor på bilarna, vackrare än någonsin photoshop







Men. Aj. Min första hemska filmupplevelse var på nåt slags fritids där vi som nog var för små också fick se en Jack London-film, med flera hemska scener som präglats fast i min hårddisk. Bland annat den där hunden springer och letar efter sin husse, springer ut på en frusen sjö och börjar gräva, krafsar bort snön på isen och får se sin husses stelfrusna ansikte under isen.


En annan bok jag tagit mycket illa vid mig av att läsa vid späd ålder är Black Beauty. Vad ni gör föräldrar, låt inte era barn läsa den boken för tidigt. Även om barn "gillar" sorgliga spännande böcker.

Sen önskar jag långt i efterhand att jag inte tjyvläst i mammas Grupp8vuxenböcker så tidigt som jag gjorde, som "Inte skära bara rispa" till exempel. Men det är ju som det är med den saken. Sidney Sheldons "Tracys hämnd" och "Grottbjörnens folk" ...och serien "Trälarna" har också satt sina spår, no one is to blame. Jag hade inte velat vara utan dem.

Det blev ju rätt bra ändå. Och intressant.

5 kommentarer:

Inger Ölander sa...

Oj:fantastisk bild, Godiva med låtsashundvalparna bakom isrutan.Tänker direkt på Jack Londons husse...
Jag är dubbelt så gammal som du ungefär, men det skulle inte falla mig in att glömma den filmen!

Fredrik sa...

Trälarna, some scary shit.
Jag såg barnens ö lite för tidigt också, inte bra. Den är ju sjuk ångest som det är, även i denna ålder.
Snygga bilder:)

Mrs Li sa...

Vajjert!!

Godiva sa...

Åh, Mrs Li.... "vajjert"... nu längtar jag hem!

Godiva sa...

Vovamomo: Hej, välkommen!

Fredrik: Trälarna ja... aj. Och Barnens Ö ja, aj! Min storebror var 6 år äldre så jag hängde på liksom, på gott och ont...