söndag 6 april 2008

Vad väljer ni?

Jag ritade en dödsannonsbild en gång, en klassisk variant med bohuslänska klippor, solnedgång och fåglar. Jag vet inte vad jag skulle välja till mig själv. Nuförtiden är det så mycket friare att välja personliga motiv. Jag skulle tro att standardannonserna är borta om 20 år, i spåren av vårt allt större behov av att visa att vi är unika.

10 kommentarer:

Die Quelle sa...

Man undrar lite hur de anhöriga tänkte när de valde rubriken "BEKVÄMT."

Die Quelle sa...

En fråga bara.
Prenumererar du alltså på:
SvD
DN
NA
Stallmagasinet
ÖrePro
Min Häst
Cats
Eller? Blir inte det dyrt?

Godiva sa...

DQ 1: bekvämt : -D

DQ 2: det är bara en bråkdel... och jo, det är dags att se över sina prenumerationer, inte minst för att jag inte hinner läsa hälften, men man får ju prioritera, Cats tex.

Anonym sa...

Du vet väl vad det betyder när man börjar läsa dödsannonserna?

Godiva sa...

Oj, nej, det har jag nog alltid gjort, alltså kollat lite. Minnesrunor kan vara väldigt intressanta.

Vad betyder det?

Huskorset sa...

Att man letar bra namn till barnet i magen, betydde det i mitt fall.

Dödsannonsbilderna är enligt min mening utsatta för samma existensiell-ångest-strävan-att-vara-unik som tatueringar. Alla vill ha en personlig och på något märkligt vis försvinner all egenart någonstans på vägen. Helene Billgrens är annars ett lysande undantag.

Godiva sa...

Aha, oj då. Klockan klämtar fast på ett annat sätt tänkte jag.

Eller bara att jag hade tråkigt.

Wille sa...

När vi i Sverige verkar vara i stort sett ensamma om att kunna välja "avatarer" till våra dödsannonser så tycker jag givetvis att man ska tänka till lite extra. Här är mina tankar... :)
http://wille-sfw.blogspot.com/2008/02/gulliga-ddsannonser-i-sverige.html

Anonym sa...

Jag läser dödsannonserna. Räknar på hur gamla de blev, letar efter fina namn och spekulerar i hur de kanske dog... lite morbid är jag nog, men det känns samtidigt lite fint. Pay my respects för främlingarna som har delat världen med en, liksom.

Anonym sa...

Ja det finns tydligen många anledningar till att kolla in dödsannonserna. Det jag menade var att man börjar bli gammal ; ) Det sa alltid min gammelfaster, man kollar in en efter en av ens vänner som trillat av pinn. Annars är en kalender bra för att kolla in namn eller namntoppen.se, prv.se eller varför inte alltforforaldrar.se där man kan skriva in sitt och sin partners namn och så räknar datorn ut vad barnet kan heta. På mig blev det: Tjej = Julie och Kille = Kennet. Ursäkta men fy fan vad fult. Tror inte på den där uträkningen. Tror heller inte på att en unik och märkvärdig symbol på gravstenen visar vem du var i livet, men visst det kan väl ge en hint.