Mmm, just det. Ni ser rätt. Sopbilen är på lagning. Det blev ändrade planer. Avnjöt en dramatiskt kulturtyngd helg i Norrköping som avslutades med Kafkas Processen i radioversion ikväll.

Såklart. Skogspromenader i det strålande vädret hanns med också.
(Den här har jag älskat sen jag var liten och fick gå på konstmuséet med dagis.)
(Att se de här på riktigt är som Jag Mötte Lassie. Man ryser.)

Gösta Adrian Nilsson, GAN, Hästtämjaren, 1916

Gösta Adrian Nilsson, GAN, Hästtämjaren, 1916
Denis Stéen, en ny bekantskap. Fantastisk konst. (Men mina favoritbilder fanns inte på nätet, och jag var en duktig kicka och tjuvfotade inte på muséet.)Karin Mamma Andersson förstod jag mig inte på. Och Helmer Osslund var väldigt ojämn.
Och Norrköpings Konstmuseums hemsida är en så sorglig historia så jag orkar knappt länka. De har ju en av världens finaste konstsamlingar, och det skrivs nånstans att de har katagoliserat den, men inte på kommunens hemsida vad jag kan hitta. Slöseri att ha 30 000 grafiska blad i källaren som ingen får se?

Hittade både Cornelius- och Lundellböcker på rea = Lycka! Den förstnämnda hade också en cd-skiva med, med outgivna versioner av några låtar.
I morgon städa och tvätta Lånebil, och förhoppningsvis få tillbaka sopbilen!

En sista grej bara. Igen.
Ni som klagar och skräms med jordens undergång; det var inte bättre vintrar förr.



Godnatt!






5 kommentarer:
Oj, man kanske borde testa Norrköping nån gång. Bilderna ser klart lovande ut. Puss
För tjyven!!
Jag älskade också Ingens hundar när jag var liten. Fast nu är jag mer kär i sjungade trädet.
En del jävligt bra konst.
Ingens hundar. Bra bra.
Och sista bilden på fönstret som lyser varmt genom snötyngda grenar är så fantastiskt trygg.
Den säjer;
-Kom in och sätt dig. ta på dig dina raggisar och, här ta en kudde. Kaffet är snart klart.
jag skulle
vilja
ha
ett sånt liv.
Lilla Blå: Jaaa! En Norrköpingshelg!
Fredrik: Jaaa!
Snook: Jaa!!
Pojk: ...jag med.
Skicka en kommentar